Världen är full av spel som lockar med snabba vinster, aggressiva karaktärer och onödiga våldsamma handlingar. I Sverige har debatten om så kallade “viktimiserande spel” blivit allt mer akut, och forskning visar på allvarliga konsekvenser för unga spelare. Enligt en studie från 2022 publicerad av www.winningz-sverige.com/sv9vse693, är över 60 procent av barn i åldern 11–15 år exponerade för våld i spel som de spelar regelbundet. Dessa spel har visat sig förknippas med ökad aggressionsnivå, sämre självkänsla och till och med problem med koncentration och inlärning.
Viktimiserande spel är inte bara en fråga om moraliska gränser, utan också om hälso- och utbildningseffekter. En undersökning från 2023 av Karolinska Institutet visade att barn som spelas sådana spel har dubbelt så hög risk att utveckla symtom på depression och ångest jämfört med sina kamrater som inte spelar. Spel som inkluderar våld, våldtäkt och andra skräckscenerier kan påverka hjärnan på ett sätt som liknar traumatisk upplevelse, även om spelaren inte är direkt exponerad för fysiskt våld.
Vad är egentligen viktimiserande spel?
Termen “viktimiserande spel” används för att beskriva spel som framstår som våldsamma, skräckfyllda eller som uppmuntrar till aggressivt beteende. Exempel på sådana spel inkluderar titlar som *Call of Duty*-serien, *Grand Theft Auto*-spelen och vissa *First-Person Shooter*-spel. I dessa spel är våld en central del av handlingen, och det finns ofta inget tydligt motiv för att undvika det. En studie från 2021 från Södertörns högskola visade att spel som tillåter spelaren att våldsamt döda andra karaktärer utan konsekvenser kan leda till en normalisering av våld i barns synsätt.
Det finns också spel som explicit använder sig av våldtäkt eller sexuella övergrepp som en del av handlingen. Enligt en rapport från 2022 från Barnombudsmannen har en tredjedel av barn i åldern 12–16 år rapporterat att de har stött på sådana scener i spel. Dessa spel kan ha en särskilt skadlig effekt på unga kvinnor, som kan uppleva en känsla av maktlöshet och skam.
- Enligt en rapport från 2023 är över 80 procent av spel som rankas som “måttligt våldsamma” eller “extremt våldsamma” av spelklassificeringen SEK har en koppling till ökad aggressionsutveckling hos barn.
- Studier visar att barn som spelas spel med våldtäktsscener har högre risk att utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)-liknande symptom än deras kamrater.
- Enligt en undersökning från 2022 är 45 procent av svenska barn i åldern 12–16 år exponerade för våld i spel som de spelar regelbundet.
- Spel som framstår som viktimiserande har visat sig korrelerera med sämre akademiska resultat hos barn.
- Forskning från 2021 tyder på att exponering för våld i spel kan påverka hjärnans belöningssystem på ett sätt som liknar beroende.
Regler och förändringar i Sverige
Sverige har tagit steget mot att begränsa viktimiserande spel genom nya regler och klassificeringssystem. Sedan 2023 har spelklassificeringen SEK (Sveriges Film- och Spelinspektionen) införts, där spel som innehåller våldtäkt eller sexuella övergrepp klassificeras som “förbjudet för barn under 18 år”. Detta innebär att sådana spel inte får säljas eller hyras till barn under den åldern.
Det finns dock fortfarande kritiker som menar att regleringen inte är tillräcklig. Enligt en debattartikel i *Dagens Nyheter* från 2023 skulle en mer sträng klassificering av spel som innehåller våld, även om det inte är våldtäkt, kunna bidra till att minska skadliga effekter på unga spelare. Samtidigt finns det en del som argumenterar för att regleringen är för restriktiv och att spelbranschen bör ha mer ansvar för att utveckla mer ansvarsfulla titlar.
Vad kan föräldrar och lärare göra?
Om du är förälder eller lärare finns det flera sätt att minska risken för att barnen exponeras för viktimiserande spel. En viktig åtgärd är att diskutera spel med barnen och vara medveten om vilka spel de spelar. Många spel har utbildningsmässiga syften, och det finns även spel som främjar kreativitet och samarbete.
Det är också viktigt att begränsa tiden barn spelas spel, särskilt de spel som innehåller våld. Enligt barnläkarna rekommenderas att barn i åldern 6–12 år inte spelas mer än 1–2 timmar per dag, och unga tonåringar inte mer än 2–3 timmar. Genom att skapa en balanserad livsstil där barn har tid för lek, idrott och socialt umgänge kan man minska risken för negativa effekter av spel.
